Nu äntligen!!

På söndagkväll kl 21.40 ligger jag i soffan och kollar Harry Potter 2 med Max. Alex sover och Thomas har tagit ett glas vin till maten och sitter bredvid oss i soffan och läser. Då går vattnet! Plopp säger det och en fors kommer rakt ut känns det som. Mina tidigare förlossningar har aldrig börjat med vattenavgång. Man har fått sticka hål på hinnorna. Så jag blir milt sagt paff! Men VAD HÄFTIGT det var! Inga värkar, men jag ringer in till förlossningen och de vill att vi kommer upp för en koll. Vi ringer Barbro och Göran och jag kör till lasarettet. Allt är fint. Men värkarna är svaga och med låångt mellanrum så vi får välja om vi vill åka hem eller stanna. Vi väljer att åka hem. Thomas kör hem. :)

Hemma vid tolv och går och lägger oss. Thomas snarkar snabbt och jag ligger och räknar minuter. För nu har jag molande värkar varje kvart ungefär. Jag kan inte somna mellan, men vilar i alla fall. Plötsligt blir de starkare och så småningom tätare också. Vid två är det ca fem minuter mellan så då väcker jag Thomas. Vi tar det lite lugnt, men strax innan tre är vi på förlossningen igen.

Värkarna är starka, men glesnar lite och det känns lite segt. Jag är trött. Så får jag till slut värkstimulerande dropp och det blir äntligen lite fart. Barnmorskan, som heter Gudrun, tror dock att det kan ta lite tid och går ut en sväng. Jag frågar Thomas om vi ska gissa när den kommer. Då är klockan halv sex ungefär... Strax därefter känner jag att jag vill ju för sjutton krysta! Thomas ringer på Gudrun och hon konstaterar lite förvånat att det visst gick snabbt! No shit, tänker jag!!

Jag och Gudrun har redan kommit överens om att det inte ska gå lika fort som när Alex föddes. Då sprack jag ju jättemycket, blödde en massa och allt var så jobbigt efteråt. Hon har gett mig lite tips och tack vare henne går allt så himla bra! Det är märkligt och fruktansvärt jobbigt att inte få ta i som jag vill, men TACK för att jag lyssnade på Gudrun. Jag säger bara TVÅ stygn! Piece of cake ju!

Klockan 06.06 kommer hon så. Vår dotter! 54 cm och 4100 gram. Perfekt!

Ja, hur hade Thomas fixat detta utan lustgasen?!

På nära håll blir näsan så stooor... :)

Hon kan vara arg också...

...speciellt när hon var tvungen att "sola" i timmar!!!

Vi ville ju gosa istället!!

Dags att åka hem!

Ca 2 timmar gammal:

Vi mår bra och är SÅ lyckliga!

Tack för alla hälsningar här, på Facebook och sms!

Kram

E.